Konserverat

...på: http://stefaniekasper.wordpress.com/

Nu är det här! Skåpet som jag försökt att få hem i nästan två veckor. Jag har inte lärt känna det än, men jag älskar det. Det är ett gammalt skåp som kommer att bli bästa kompis med vårt fina skrivbord.

... teknikens mysterier.

 

 

Det känns som att jag har gömt mig inne i stereotvåan hela vintern, men det är inte riktigt sant. De här bilderna togs för en vecka sedan när vi gick hem ifrån Haninge Centrum där vi hade varit och fikat.

Som sagt var, det har hänt en hel del senaste veckorna och jag har varit dålig på att uppdatera. Nu ska jag försöka göra ett par summerande inlägg.

Har en massa att skriva om men är lite för trött för att orka med det just nu. Den senaste veckan har varit den mest händelserika på länge, tyvärr var det inte bara roliga händelser.

-Jag brukade läsa din blogg förut men jag har slutat med det. Jag börjar ju bara gråta när jag läser den...

När jag känner mig stressad för att jag har skjutit upp en massa tråkiga saker som jag måste göra kan jag inte komma på något annat att skriva om än just allt som jag inte gjort.

Jag har börjat bita sönder mina käkar igen. Jag biter ihop utan att tänka på det och sen får jag ont. Det är ett varningstecken som jag lärt mig måste tas på allvar. Rensning i kaoset och djupa andetag.

Det börjar rulla igång nu, och det får mig att tänka på hur snabbt tiden går. Det är redan februari vilket betyder att det snart är mars och sen kommer våren. Men februari kommer att bli en känslomässig berg- och dalbana med födelsedagar, bröllop och begravning. Bland annat.

Det är helg nu och i morgon ska vi försöka ta oss förbi Patriks farmor och farfar. Det var så länge sen nu och det känns som en trevlig syssla en lördagseftermiddag. Jag hoppas att vädret är fint så promenaden dit blir skön!
På kvällen åker vi förmodligen in till debaser slussen och kollar på Korova Station när det spelar. Gitarristen i bandet har spelat in våra skivor och de brukar spruta energi på scen och är absolut värda hundringen man får betala i entrén.

Nu ropar sängen på mig och jag tror att det börjar bli dags att krypa ner under täcket...

 

 

 

Från och med nu kommer jag att försöka hålla mina politiska inlägg borta från konserverat. Tanken är nämligen att jag ska skriva mina politiska åsikter i en blogg jag delar med ett gäng andra unga, peppade Socialdemokrater.

Förra helgen tillbringade jag på konferens i Rösjön utanför Täby. Jag åkte buss fem timmar om dagen och hade med mig kameran...

Jag sitter på stories i skrapan med en kopp kaffe och datorn. Jag har en massa skrivande att bli klar med och har svårt att hitta något ställe jag kan känna mig mer kreativ på. Jag tror att det är alla männsikor som rör sig runt omkring som inspirerar mig. Sorlet av röster och bakgrundsmusik, klirrande porslin, ständig rörelse.

Snart kommer vi att få ordning på kansliet och då tror jag att jag kommer att tillbringa mer tid där. Men det är fortfarande ensamt. Jag får mycket mer gjort bland folk.

Jag vill ha fler cafémöten! Och hitta lite eluttag. Här blir det tvåtimmarsbesök för det mesta för ganska snart efter två timmar tröttnar batteriet i datorn och när det händer är jag oftast så pass inne i skrivandet att jag inte kan gå över till block och penna. Jag tycker egentligen om att jobba, men jag måste komma fram till fler kreativitetsfaktorer. Hitta motivation. För det mesta är min motivation andra människor. Samtal med andra människor. Jag behöver bolla saker.

Förresten är det lustigt att jag alltid ser minst två kändisar när jag sitter här. Det är väl som det ska på söder. Fina söder.