Det är när det verkligen gäller jag är som bäst

Idag är det fredag. En sån där bra fredag. Jag somnade med ångest igår kväll över allt jag inte gjort den här veckan, lathetens vecka. Veckan då Sverige snöade igen och SL uppmanade folk att stanna hemma. Jag stannade hemma så mycket jag bara kunde...
I morse gick jag upp i tid, klädde på mig och packade ihop väskan. Tricket med att komma hemifrån för att åka till ett tråkigt kansli när man inte har bråttom är att låta bli att starta datorn, att inte sätta på tv'n och låta bli att äta frukost. Hålla sig borta från allt som kan få en att fastna. Annars brukar jag vara bra på att diska på morgonen. Och vika kläder. Eller skura badrum. Allt annat än att gå ut i kyla och åka in till jobbet när ingen tvingar mig.
Idag åkte jag in till kontoret. Hämtade papper jag behövde, gick igenom lite post. Kollade att ungdomsgården såg okej ut inför målningen i morgon och på söndag. Sedan gick jag därifrån och köpte lite reaböcker som jag gick tillbaka och lämnade på kontoret innan jag hamnade här, på Blå Lotus, där jag har ätit lunch och skrivit klart en massa dokument jag verkligen behövde bli klar med.
Om någon timme åker jag härifrån till Ortopediska huset och hälsar på finaste farmor som fått ett nytt knä. Sedan ska jag äta middag med Mimmi innan vi går ut och dricker drinkar!
Ännu en kväll utan Patrik, det har blivit en del på sistone. Hoppas på att ta igen det nästa vecka! Men han är väl glad som får lägenheten för sig själv och kan sitta med fötterna på bordet orörlig en hel kväll utan att någon lägger sig i. Ingen som suckar över disken, ingen som vill kolla på tjejprogram, ingen som är överkänslig för alla lukter och tycker att allting luktar illa... Han klarar sig nog ganska bra utan mig, ännu en kväll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback