Fortsättning följer...

...på: 
http://stefaniekasper.wordpress.com/
Jag har blivit med iPhone och eftersom att blogg.se inte riktigt är kompatibelt med den så har jag bestämt mig för att blogg vidare på annan domän. Inte omöjligt att jag kommer tillbaka hit, men jag ska i allafall ge wordpress en chans ett tag!
Jag lovar att den kommer att bli mins lika mysig som den här bloggen!
Vi ses där!

En ny kärlek

Nu är det här! Skåpet som jag försökt att få hem i nästan två veckor. Jag har inte lärt känna det än, men jag älskar det. Det är ett gammalt skåp som kommer att bli bästa kompis med vårt fina skrivbord.
Men en möbel in betyder minst två ut i den här lägenheten så jag ska se till att göra mig av med nattduksbordet som tar upp alldeles för mycket plats, hyllan som förvaras under och bakom sängen och förmodligen den smala bokhyllan som inte passar in.
Något annat jag måste ta tag i för att närma mig ordning i sovrummet är att investera i trådbackar till garderoberna. Nu har vi en inte helt fungerande lösning som inte på något sätt ger oss det utrymme vi skulle behöva ha till alla kläder som vi aldrig använder...
Dags att rensa ur garderoben också kanske!

Koma

Om det blir som det är tänkt är det spelning den 1 april. Om det blir en spelning blir det svartklätt.
Eloise Kerr ligger på dödsbädden...
Den här bilden har jag haft på vänt för publicering ett bra tag. Idag kändes den rätt.

Och varför blir det inga radbyten nu då?

... teknikens mysterier.

Det är när det verkligen gäller jag är som bäst

Idag är det fredag. En sån där bra fredag. Jag somnade med ångest igår kväll över allt jag inte gjort den här veckan, lathetens vecka. Veckan då Sverige snöade igen och SL uppmanade folk att stanna hemma. Jag stannade hemma så mycket jag bara kunde...
I morse gick jag upp i tid, klädde på mig och packade ihop väskan. Tricket med att komma hemifrån för att åka till ett tråkigt kansli när man inte har bråttom är att låta bli att starta datorn, att inte sätta på tv'n och låta bli att äta frukost. Hålla sig borta från allt som kan få en att fastna. Annars brukar jag vara bra på att diska på morgonen. Och vika kläder. Eller skura badrum. Allt annat än att gå ut i kyla och åka in till jobbet när ingen tvingar mig.
Idag åkte jag in till kontoret. Hämtade papper jag behövde, gick igenom lite post. Kollade att ungdomsgården såg okej ut inför målningen i morgon och på söndag. Sedan gick jag därifrån och köpte lite reaböcker som jag gick tillbaka och lämnade på kontoret innan jag hamnade här, på Blå Lotus, där jag har ätit lunch och skrivit klart en massa dokument jag verkligen behövde bli klar med.
Om någon timme åker jag härifrån till Ortopediska huset och hälsar på finaste farmor som fått ett nytt knä. Sedan ska jag äta middag med Mimmi innan vi går ut och dricker drinkar!
Ännu en kväll utan Patrik, det har blivit en del på sistone. Hoppas på att ta igen det nästa vecka! Men han är väl glad som får lägenheten för sig själv och kan sitta med fötterna på bordet orörlig en hel kväll utan att någon lägger sig i. Ingen som suckar över disken, ingen som vill kolla på tjejprogram, ingen som är överkänslig för alla lukter och tycker att allting luktar illa... Han klarar sig nog ganska bra utan mig, ännu en kväll.

Skäms på er, Quill!

 

 


Isigt värre!

Det känns som att jag har gömt mig inne i stereotvåan hela vintern, men det är inte riktigt sant. De här bilderna togs för en vecka sedan när vi gick hem ifrån Haninge Centrum där vi hade varit och fikat.
Jag är lite förtjust i istappar och fick tag på en riktigt häftig...

Minns en rolig kväll

Som sagt var, det har hänt en hel del senaste veckorna och jag har varit dålig på att uppdatera. Nu ska jag försöka göra ett par summerande inlägg.

För två veckor sedan var vi på Debaser slussen och kollade på Korvova station som spelade tillsammans med Japandroids. Matte, gitarristen i Korova Station, har producerat Eloise Kerrs Demoskivor i sin studio, Voilum Studios. Han grymt duktig på allt han gör och sjukt härlig på scen! Jag tog lite kort...

Senare än tänkt... Igen.

Har en massa att skriva om men är lite för trött för att orka med det just nu. Den senaste veckan har varit den mest händelserika på länge, tyvärr var det inte bara roliga händelser.
Idag har jag haft söndag. Tvättat, diskat, städat, rensat, vilat... Välbehövligt med andra ord.
Kryper ner i sängen nu, alldeles för sent, och håller tummarna för en fantastisk måndag!


Gråtblogg

-Jag brukade läsa din blogg förut men jag har slutat med det. Jag börjar ju bara gråta när jag läser den...
Kanske ska försöka få in en lite gladare ton i den här bloggen om läsarna bara gråter. Men har hon rätt?
Vad tycker du?
(Bara så ni vet: Det blir mer tårar innan jag ens försöker att skriva om roligare saker...)

Självdisciplin

När jag känner mig stressad för att jag har skjutit upp en massa tråkiga saker som jag måste göra kan jag inte komma på något annat att skriva om än just allt som jag inte gjort.

Hela mitt jag handlar om saker jag inte gjort. Och när jag sedan bockar av något på min lista ser jag den bocken som "en sak jag borde gjort tidigare". Jag räknar alla mina bockar som minuspoäng.
Jag är hela tiden medveten om följderna av mitt sätt att skjuta upp saker som känns lite jobbiga. Jag är också medveten om att jag nästan alltid tänker att "det här var ju inte svårt, varför gick jag runt och drog ut på det" när jag alldeles för sent får något gjort.
Är det inte märkligt att jag ändå gör så här? Jag ägnar all min tanketid åt att tänka på saker som jag inte gör istället för att bara göra.
Jag måste jobba på det.
(Jag försökte ladda upp en bild men blogg.se vill tydligen inte att jag ska göra det...)

Varningstecken

Jag har börjat bita sönder mina käkar igen. Jag biter ihop utan att tänka på det och sen får jag ont. Det är ett varningstecken som jag lärt mig måste tas på allvar. Rensning i kaoset och djupa andetag.

Det börjar rulla igång nu, och det får mig att tänka på hur snabbt tiden går. Det är redan februari vilket betyder att det snart är mars och sen kommer våren. Men februari kommer att bli en känslomässig berg- och dalbana med födelsedagar, bröllop och begravning. Bland annat.

Det är helg nu och i morgon ska vi försöka ta oss förbi Patriks farmor och farfar. Det var så länge sen nu och det känns som en trevlig syssla en lördagseftermiddag. Jag hoppas att vädret är fint så promenaden dit blir skön!
På kvällen åker vi förmodligen in till debaser slussen och kollar på Korova Station när det spelar. Gitarristen i bandet har spelat in våra skivor och de brukar spruta energi på scen och är absolut värda hundringen man får betala i entrén.


Nu ropar sängen på mig och jag tror att det börjar bli dags att krypa ner under täcket...

 

 

 


Sista januarihelgen tjugohundratio...

Förra helgen tillbringade jag på konferens i Rösjön utanför Täby. Jag åkte buss fem timmar om dagen och hade med mig kameran...


Tillbaka på Stories

Jag sitter på stories i skrapan med en kopp kaffe och datorn. Jag har en massa skrivande att bli klar med och har svårt att hitta något ställe jag kan känna mig mer kreativ på. Jag tror att det är alla männsikor som rör sig runt omkring som inspirerar mig. Sorlet av röster och bakgrundsmusik, klirrande porslin, ständig rörelse.

Snart kommer vi att få ordning på kansliet och då tror jag att jag kommer att tillbringa mer tid där. Men det är fortfarande ensamt. Jag får mycket mer gjort bland folk.

Jag vill ha fler cafémöten! Och hitta lite eluttag. Här blir det tvåtimmarsbesök för det mesta för ganska snart efter två timmar tröttnar batteriet i datorn och när det händer är jag oftast så pass inne i skrivandet att jag inte kan gå över till block och penna. Jag tycker egentligen om att jobba, men jag måste komma fram till fler kreativitetsfaktorer. Hitta motivation. För det mesta är min motivation andra människor. Samtal med andra människor. Jag behöver bolla saker.

Förresten är det lustigt att jag alltid ser minst två kändisar när jag sitter här. Det är väl som det ska på söder. Fina söder.


Solen i ryggen, gruset under skorna... Snart.






Nattugglan

Jag har alltid haft svårt att somna tidigt. Så även i kväll...

Visst kan jag vända på dygnet, men jag återkommer alltid till sena nätter. Kvällarna är min tid på dygnet och av någon anledning är det ingen annan tid på dygnet som jag känner mig så kreativ och inspirerad som jag gör kring midnatt. Tyvärr hamnar jag i konflikt med mig själv när jag är uppe så här sent vilket ofta resulterar i att jag är vaken utan att få någonting gjort och sedan är onödigt trött morgonen efter. Jag är nämligen medveten om att jag skulle göra smart i att gå och lägga mig innan midnatt och starta dagen tidigare än jag vanligtvis gör och eftersom att jag hela tiden tänker att jag ska gå och lägga mig "alldeles strax" så består de sena timmarna mest av ångest.

Det finns mycket jag skulle kunna göra för att må lite bättre med mig själv. Att ändra den här dåliga vanan är en av de sakerna...

Dröm vackert.

Söndagar

Vardagen är här igen och med vardagen kommer söndagarna. Jag har aldrig tyckt bra om dem. De är för mig sällan något annat än vila efter veckan som varit och ångest inför allt som ska göras veckan som kommer. Jag borde försöka göra en förändring vad gäller det tänket.

Men idag har varit precis en sådan söndag. Jag vaknade sent efter att ha bestämt mig för att jag faktiskt behövde en lång sovmorgon. Sedan har jag mer eller mindre bott i soffan resten av dagen och kvällen. Jag har diskat, lagat mat och bakat en kladdkaka, men mer än så blev det inte.


I morgon drar veckans program igång med en väldigt fart. Jag har en hel del jobb att ta tag i och på tisdag opererar farmor sitt knä. Jag har lovat henne att titta förbi henne en gång om dagen under veckan och se till att hon får i sig lite mat för hon har blivit rekomenderad att undvika att gå upp ur sängen under de första dagarna för att göra annat än att gå på toaletten. Jag ska också hjälpa en kompis att skriva ihop en inbjudan till en fest hon ska arrangera och stämma av lite inför våren när det gäller frilansandet och alla projekt jag är indragen i.

Men viktigsst av allt; Jag ska försöka avsätta lite egen tid. Försöka gå lite promenader utan att vara på väg någon speciell stans. Kanske ta upp meditationen igen. Allt som hänt den senaste veckan kommer inte att försvinna bara för att en ny vecka börjar i morgon, även om jag brukar tro att jag ska fungera så.

Men om det ska vara möjligt att göra nästa vecka till en bättre vecka så borde jag kanske gå och lägga mig nu...

God natt, min vänner!

Min kropp ogillar mig och jag verkar smitta av mig på mina nära och kära


En av mina bästa vänner ringde mig idag för att kolla läget inför helgen. Hon undrade hur det var med mig och sedan följde en berättelse om min senaste vecka som bara blev sjukare och sjukare...




- Jag är helt slut.

- Är det mycket jobb nu?

- Jo, men det hade väl inte varit så jobbigt om det inte var för allt annat. En släkting till mig blev påkörd i helgen och klarade sig inte. Så det har varit ledset. Pappa och farmor är jätteledsna. Eller alla är väl jätteledsna. Så den här veckan har inte mitt fokus legat på jobbet...
Och som om det inte vore nog så pratade jag med mamma idag som berättade för mig att hon hade kört min bror till Sös. Han hade varit på vårdcentralen efter att ha fått synbortfall och yrsel. De visste inte om det var en tia eller en propp bakom ögat. Och jag fick inte veta mer än så utan har gått och varit orolig hela dagen... Men det visade sig att det var en propp bakom ögat, och han sa att de sagt att han är en av de yngsta som fått det och var helt chockade över resultatet. Men han fick åka hem och ska tillbaka för mer utredningar.

- Hur är det med Patrik då? Med hans bråck?

- Han ska på undersökning inför operation i februari, så det är väl dags snart. Och jag var hos doktorn med min handled för någon vecka sen. Han kollade på den och sa att det nog var ett gangleon som man kan operera men att han trodde att det kanske var någonting med blodkärlet. Och att man i sånt fall inte gör något åt det utan går runt och har ont resten av livet. Så igår var jag och röntgade och det visade sig att det nog var ett gangleon i allafall. Så nu ska jag tillbaka till husläkaren som får remittera mig till en handkirurg. Det är en vanlig operation, inget konstigt, men en operation är det ju i allafall...
Och imorn ska jag tillbaka till kiropraktorn, jag var där i måndags och fick en behandling som avslutades med att han fäste en tejp över axeln och nacken som jag har haft sedan dess. Den ska tydligen fungera lite som muskelstimulerande. Han tyckte att jag skulle ta kontakt med försäkringsbolaget och försäkringskassan och be om en utredning. Förmodligen skulle jag klassas som 4-5% handikappad vilket skulle ge mig en massa rättigheter som jag inte har idag. Så det ska jag väl ta tag i också...





Det var så konstigt att rabbla allt sådär på en gång. Någonstans förstår jag nu varför jag känner mig så slut... Det har varit en jobbig vecka, psykiskt och fysiskt.

Jag skulle vilja beställa en bättre nästa vecka, kan någon ordna det?



Jennijenjen


Några glada bilder från Eating Pebble's grymma releasfest på Kafé 44 i lördags.











More to come...

En dyr rygg...


Igår var jag hos en ny kiropraktor. Min rygg har ju varit lite arg den senaste tiden och eftersom att tjejen jag brukar gå till när jag har ont verkar vara sjukskriven så har jag försökt att hitta en bra ersättare för henne.
Den här nya kiropraktorn verkar vara bra. Skillnaden är att fantastiska Pauline, som jag brukar gå till,  är en kombination av sjukgymnast, massör och naprapat. Hon vill också utbilda sig till samtalsterapeut och det intresset märks när man är hos henne.
Han den nya är kiropraktor helt enkelt. Han behandlar enstaka punkter som han ser som låsningspunkter i ryggen. Det är alltså inte samma njutning att få en behandling av honom även om jag tror att behandlningen kommer att ha en bra effekt.

Martin, som han heter, frågade mig om jag varit i kontakt med försäkringsbolagen efter min ryggoperation. Det är något jag kommit att tänka på senaste tiden men jag har inte tagit tag i den biten. I vilket fall tycker han att jag ska ta tag i det för det är troligt att jag med hjälp av intyg från läkarna på ortopeden skulle klassas som 5% handikappad och i sånt fall få en massa rättigheter som jag inte kan dra nytta av idag.
Jag har också hört att det är möjligt att jag kan få någon slags ersättning för det långa ärret jag har på ryggen...

I slutet av behandlingen igår klistrade han fast en tejp på mig som han uppmandade mig att ha kvar i 3-4 dagar.




Jag säger bara - Tur att man inte ska på fest i dagarna!



Tidigare inlägg